Letra de Bröderna Holm

Det var Kristi himmelfärd, snön låg kvar trots våren
Jag var ute o lekte med bröderna Holm
Vi kom från Svarta havet, passerade Bosporen
På en å, i utkanten av Tidaholm
Börje Holm var äldst, två år äldre än Sören
Han tuggade tobak o var kapten ombord
Han spottade i vattnet, från sin plats i fören
Det var alldeles tyst, ingen sa ett ord
Jag stog längst bak på flotten, i den blåa anoraken
Det blev kallt o fuktigt när regnet strilade ner
Det fanns en katt ombord, med ett halsband om nacken
Den var bra att ha, för en katt hör mycket mer
Vi angjorde land, o tog med den svarta katten
Det hotade att blåsa upp till storm
Börje hade vässat en käpp, o fyllt en hink med vatten
När jag plötsligt fick syn på två män i arméns uniform
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm
Jag såg dom nere vid vattenbrynet, jag stod gömd bakom en gran
Jag var den ende som såg dom komma dit
Dom hade vars ett skjutvapen o siktade på en svan
Som var brandgul om fötter o näbb, i övrigt vit
Den ene hade mörkbrun hy, som om han kom från Indien
Han såg ut som om nånting i näsan var till besvär
Den andre var kraftigt byggd, hade kolven intill kinden
O han spände långsamt hanen på sitt gevär
Plötsligt nös den mörke, o tappade sin mössa
Han böjde sig ner för o ta den, men föll omkull
Då stötte han till den andre, som tappade sin bössa
O jag minns att jag blev glad för svanens skull
Bössan föll i vattnet, o naturligvis blev den blöt
Dom tog bössan o mössan med sig, o gav sig av
Sen föll den första droppen, o jag tittade upp o beslöt
Att fälla upp kapuschongen o gå tillbaks
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm
Dom föddes på Hökensås, men bodde i Tidaholm
Båda två, bröderna Holm